det är jobbigt o se o veta hur dåligt du mår, jag försöker ge dig tid o den lugn o ro du behöver. men då blir det jag som får göra allt o jag har inte den orken. o nu när du kanske inser att det jag gjorde var för att jag älskar dig o bryr mig om dig , o också din familj så kanske det blir bättre. jag vet inte om du var så snäll o hjälpsam igår för att du hade dåligt samvete eller om det verkligen är du. men du är alltid en 10 poängare i mina ögon. bakom muren du har byggt för att ingen ska komma dig för nära så kanske du äntligen släppt in mig o visat vem du verkligen är. för den du var i lördags var inte du, inte den jag känner. det var all ilska du hade inom dig. allt du hållit inom dig under en lång tid. o jag vet att det är så du funkerar så jag hoppas att alla som var inblandade förstår att det egentligen inte hade med dom att göra. kan inte lova att det jag säger är sant med det är var jag tror. vi är många som mår dåligt efter det som hände för lite över 1 år sen , då crille valde att lämna oss. han var trött på sitt sätt o leva o enligt mig är inte så har vi inte ändrat oss särskilt mycket. vi gör bara samma saker om o om igen. vi måste ändra oss. innan fler av oss bestämmer att ge sig av. fokusera på det som är viktigast i våra liv o börja om men endå inte glömma. ibland måste man bara stanna upp o försöka se på sig själv, försöka se hur alla andra ser en. om det vi gör är rätt eller fel. jag tänker avrunda här nu, kommer annars bara fortsätta o då blir det ett jätte långt inlägg o det orkar jag inte.